Mer blommor – men rätt vägsträckor kan vara avgörande

Blomrika vägkanter kan ge viktig mat och livsmiljö för humlor, men vid hög trafik ökar samtidigt risken för att insekterna dödas. Det visar en ny studie från Lunds universitet, som har kartlagt humlor och humlebon i vägkanter på 60 platser i Skåne.

Studien är finansierad av Trafikverket och har nyligen publicerats i tidskriften Biological Conservation.

Jämförde levande och döda humlor längs vägar

Forskarna undersökte vägkanternas roll för humlor genom att jämföra antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet. För att hitta humlebon användes specialtränade hundar som lärt sig att sniffa upp bona.

Resultaten visar att fler humlor hittades döda när trafikflödet var högt, jämfört med lågtrafikerade vägar.

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Få bon längs normaltrafikerade sträckor

Forskarna fann enligt pressreleasen i princip inga humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Det pekar på att det främst är lågtrafikerade vägar som bidrar med boplatser – och att dödligheten där också är låg. Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar menar forskarna att blomrika vägkanter kan göra nytta om åtgärder för mer blommor riktas till just dessa sträckor.

Trafikverket: lättare att välja rätt åtgärder

Trafikverket ser ett värde i resultaten för att kunna sätta in mer träffsäkra insatser.

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer, säger Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket.

I vägkanter finns ofta blommor som blåklockor, prästkragar och åkervädd – arter som är viktiga för humlor och andra insekter men som minskat när livsmiljöer försvunnit. Trafikverket arbetar bland annat med att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för att gynna biologisk mångfald, exempelvis genom att minska klippningen så att växterna hinner sätta frö.

Inte en ersättning för andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på vägkanter inte bör tränga undan skydd och restaurering av andra viktiga miljöer.

– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar, säger Sofia Blomqvist.