Ny studie i Nature Medicine pekar på möjlig tilläggsbehandling

En studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne visar att pramipexol, ett läkemedel som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom, kan ha en lovande effekt som tilläggsbehandling vid svårbehandlad depression med uttalad anhedoni. Resultaten presenterades i ett pressmeddelande den 12 juni 2026.

Fokus på anhedoni – minskad glädje och motivation

Forskarna lyfter att depression för många inte bara handlar om nedstämdhet, utan även om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter som tidigare känts meningsfulla. Tillståndet kallas anhedoni och innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller driv.

Studien är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett redan godkänt läkemedel prövas för ett nytt användningsområde.

Så genomfördes studien

• Studietyp: randomiserad, dubbelblind, placebo-kontrollerad klinisk studie
• Deltagare: 82 personer med uttalad anhedoni
• Behandlingstid: 9 veckor (pramipexol eller placebo som tillägg till ordinarie behandling)
• Uppföljning: öppen långtidsuppföljning i ytterligare 6 månader för dem som valde att fortsätta

Tydligare förbättring än placebo

Enligt forskarna förbättrades anhedoni tydligare i gruppen som fick pramipexol än i placebogruppen. Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne, säger:

– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp.

Forskarna uppger också att effekten kvarstod under uppföljningsfasen hos de patienter som fortsatte behandlingen.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätare gav ledtrådar

För att undersöka möjliga mekanismer bakom effekten användes avancerad hjärnavbildning (7 Tesla-fMRI) samt aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade rörelse och aktivitetsnivå i vardagen.

Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne, säger:

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning.

Biverkningar och säkerhet

I pressmeddelandet uppges att de flesta deltagare inte hade några större problem av behandlingen och att få hoppade av studien. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, vilka ofta kunde hanteras genom dosjustering.

Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne, betonar att biverkningar behöver följas över tid:

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet.

Om pramipexol

Pramipexol är en dopaminagonist som används vid Parkinsons sjukdom och restless legs syndrome. Enligt pressmeddelandet verkar läkemedlet genom att efterlikna dopamin i hjärnan, vilket kan vara effektivt men också kan ge biverkningar. Utöver illamående, yrsel och sömnproblem nämns att läkemedlet i mindre vanliga fall kan ge impulskontrollstörningar (exempelvis problem med spelande eller överdrivna inköp). Det anges även att läkemedlet ska trappas ned gradvis och inte avslutas tvärt.

Publicering och finansiering

Studien är publicerad i Nature Medicine med titeln Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial (DOI: 10.1038/s41591-026-04465-9).

Enligt Lunds universitet har studien finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska forskningsstiftelser och regionala forskningsfinansiärer, däribland Olle Engkvists stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Hjärnfonden och Inga och John Hain Stiftelse för Vetenskaplig Medicinsk Forskning.