Ny nationell mätning visar både minskning och fortsatta problem

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport 2026 med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som bygger på nationella skräpmätningar, visar att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid – samtidigt som nikotinskräp fortsatt dominerar. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Minskat skräp i stadsmiljö – 30 % sedan 2023

För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % mellan 2023 och 2025. Organisationens vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Bland det som minskat mest i stadsmiljö lyfter rapporten flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Över 1 000 skräpföremål på vägen till jobbet

Som ett vardagsexempel översätter Håll Sverige Rent resultaten från den nationella skräpmätningen till en promenad i stadsmiljö. Den som går en kilometer till jobbet längs en trottoar eller gångbana skulle, enligt beräkningen, passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar går ned i mätningarna, är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 utgör:

• Fimpar 46 % av allt skräp
• Snus 23 % av allt skräp

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräp stå för cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring kommenterar även producentansvaret för snus i pressmeddelandet:

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Rapporten tar också upp engångsprodukter. Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen dock för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

En Novusundersökning som organisationen låtit göra visar dessutom att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid köp av takeaway. Samtidigt uppges de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora regionala skillnader:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). 99 % av skräpet uppges vara plast, och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, såsom fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025. Rapporten pekar därmed på att nedskräpning inte enbart är en stadsfråga.

Så ser svenskar på nedskräpning

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent hänvisar till visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppges bara en av tio erkänna att de själva skräpat ner.