Ny kartläggning: Region Skåne leder arbetet med naturen som folkhälsoresurs

Region Skåne toppar Friluftsfrämjandets kartläggning om naturen som folkhälsoresurs.
Skåne pekas ut som förebild i arbetet med friluftsliv och hälsa
Region Skåne har kommit längst i Sverige i arbetet med att använda naturen som en resurs för hälsa och välmående. Det uppger Friluftsfrämjandet i en ny nationell kartläggning baserad på svar från samtliga 21 regioner. För Skånekommuner som Hörby lyfts satsningar som stärker tillgången till leder och metoder för att få fler att komma ut i naturen.
Stora skillnader mellan regionerna
Enligt pressmeddelandet upplever 94 procent av svenskarna att naturvistelse har en positiv effekt på hälsan, men regionernas arbete varierar kraftigt. Friluftsfrämjandet framhåller att Region Skåne utmärker sig genom att omsätta kunskap till handling och arbeta långsiktigt och strukturerat.
– Region Skåne visar att det går att göra naturen till en integrerad del av folkhälsoarbetet. De har både strategiska styrdokument och konkreta insatser på plats, vilket gör arbetet hållbart över tid. Det är ett tydligt exempel på hur man kan gå från insikt till faktisk förändring, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Friluftsliv i regionens långsiktiga strategi
Region Skånes regionala utvecklingsstrategi, ”Det öppna Skåne 2030”, lyfter friluftsliv samt tillgång till natur och rekreation som centrala delar för att skapa ett attraktivt och hållbart Skåne. Strategin betonar även utveckling och tillgängliggörande av natur- och kulturmiljöer, både för invånares livskvalitet och för en växande, hållbar besöksnäring.
Exempel på insatser som lyfts i kartläggningen
Friluftsfrämjandet pekar på flera konkreta delar i Region Skånes arbete, bland annat ansvar för leder och samverkansinitiativ som ska sänka trösklarna till friluftsliv.
- Huvudmannaskap för rekreationsleder: Skåneleden, Sydostleden, Sydkustleden, Cykelleden Skåne samt regionalt huvudmannaskap för mountainbike i Skåne.
- Supercykelvägar: en pågående satsning för ökad cykelpendling.
- Samverkan mellan vård, kommuner och civilsamhälle, med exempel som ”Sätt Skåne i rörelse” (metoder för kommuner och skolor för att främja barn och ungas fysiska och psykiska hälsa).
- Aktiviteter/metoder i samverkan, där Friluftsfrämjandet Region Syds arbete med ”Må bra i naturen” och ”Skogshjältarna” nämns.
- ”Femteklassare på Skåneleden” nämns som ytterligare ett exempel.
– Region Skåne får ihop helheten. Det handlar inte bara om enskilda projekt, utan om ett genomtänkt arbete där styrning, samverkan och konkreta insatser hänger ihop, säger Lovisa Cederström, projektledare och metodutvecklare på Friluftsfrämjandet Region syd.
Naturstöd vid psykisk ohälsa
Pressmeddelandet hänvisar till forskning som visar att regelbunden vistelse i naturen kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa, samtidigt som utmaningar som stillasittande, psykisk ohälsa och ensamhet ökar. I jämförelsen uppges att endast sju av 21 regioner har en dedikerad funktion för att främja naturvistelse, och att färre än hälften använder naturbaserade metoder inom exempelvis psykisk hälsa.
Region Skåne uppges ha ett långsiktigt samarbete med SLU om naturunderstödd rehabilitering (NUR) för personer som sökt primärvården på grund av psykisk ohälsa.
Rapporten och webbinarium 18 maj
Kartläggningen heter ”Så kan regionen stärka folkhälsan genom friluftsliv” och bygger enligt Friluftsfrämjandet på enkätsvar från alla 21 regioner samt 276 regionpolitiker. Den belyser regionernas arbete med friluftsliv kopplat till folkhälsa, regional utveckling och kollektivtrafik/tillgänglighet.
Rapporten lanseras på ett webbinarium måndag 18 maj 2026 kl. 8.00–9.00. Enligt pressmeddelandet har 450 politiker och tjänstepersoner på regional, kommunal och nationell nivå anmält sig. Bland deltagarna listas Olivia Wigzell (Folkhälsomyndigheten), Marie Morell (M) (Region Östergötland), Rachel De Basso (S) (Region Jönköpings län), Helene Henriksson (Region Skåne) samt Kristina Ljungros och Pontus Björkman (Friluftsfrämjandet).
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


