Analys varnar för dyrt underskott i transport och uppvärmning

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

För kommuner som Hörby, där många invånare är beroende av bilresor och uppvärmning i vardagen, rör åtagandena särskilt de utsläpp som kommer från transport och uppvärmning – den så kallade ESR-sektorn.

Regeringens bedömning: 11 miljoner ton över åtagandet

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka en del av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton (så kallad ETS-flex).

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Kostnad redan vid ETS-flex: 5–8 miljarder kronor

Att använda utsläppsrätter för att täcka upp till 5,2 miljoner ton innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas i analysen till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter att ETS-flex använts återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre möjliga vägar för att hantera återstående gap

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott i ESR-sektorn och att kostnaden därför är mycket osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användning av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket enligt IVL skapar en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. Enligt IVL, med hänvisning till tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktioner uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Analysen presenteras också i rapporten “Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.